🇸🇪 Svenska · 🇬🇧 English · 🇪🇸 Español
Jag tror att vi får se en rejäl korrigering i de AI-aktier som rusat på stora förväntningar. Samtidigt tror jag att de mest intressanta vinnarna kan finnas bland bolagen som använder tekniken – och som börsen ännu inte förknippar med AI.
En teknik kan förändra världen även om aktierna i bolagen bakom den blivit för dyra. Därför kan jag vara skeptisk till AI-värderingarna och samtidigt optimistisk om vad AI kan göra för företagens lönsamhet.
Alla behöver inte falla lika mycket
Min tanke är att bolag som inte dragits med upp av AI-hajpen borde ha mindre av just den luften att släppa ut. När jag tittar på exempelvis Ericsson och Betsson har jag svårt att se varför en AI-korrigering i sig skulle motivera mycket lägre P/E-tal.
Men det är en bedömning, inget kursgolv. Vid börsoro kan investerare sälja brett. Och en aktie kan falla även med oförändrat P/E om vinsten sjunker. Ericssons efterfrågan påverkas av operatörernas investeringar; Betssons lönsamhet av bland annat skatter, reglering och konkurrens. Det avgörande är om vinsterna håller, inte bara vad aktien kostar i förhållande till förra årets resultat. Däremot bolag som lever på tillväxtförhoppningar och höga P/E-tal eller som ens har svårt att göra vinst har också högre fallhöjd när marknaden börjar kräva betalt.
Hur mycket kan AI förändra?
Det är frestande att utgå från ungefär två procents årlig tillväxt och sedan lägga AI ovanpå. Men det finns ingen generell tvåprocentsregel för världens företag. Omsättning, vinst, BNP och produktivitet mäter olika saker. Enligt OECD:s produktivitetsrapport 2026 ökade arbetsproduktiviteten i OECD med 1,2 procent 2024, med stora skillnader mellan länder.
I en studie publicerad i Quarterly Journal of Economics 2025, med drygt 5 000 kundtjänstmedarbetare, ökade antalet lösta ärenden per timme med i genomsnitt 15 procent efter införandet av AI-stöd. Vinsterna var störst för mindre erfarna medarbetare. Det är en förbättring i en viss verksamhet, inte 15 procents årlig tillväxt för ett helt bolag.
Samtidigt beräknar en modellstudie från IMF 2025 omkring en procents samlad förbättring av total faktorproduktivitet i Europa över fem år. Det är ett scenario med osäkra antaganden, men en nyttig motvikt till de största löftena.
Genomsnittet kan alltså bli måttligt samtidigt som enskilda bolag förändras betydligt. Tänk ett företag med 100 i omsättning och 90 i kostnader: rörelsevinsten är 10. Om AI sänker de totala kostnaderna till 87, efter kostnaden för tekniken, ökar vinsten till 13 – hela 30 procent, utan omsättningstillväxt. Ett räkneexempel, men det visar varför även små nettobesparingar kan få stor effekt.
Var kan vinnarna finnas?
Jag skulle framför allt leta efter företag med mycket återkommande informationsarbete, användbara egna data och starka kundrelationer. Här är några områden att undersöka:
Försäkring och bank. Skadehantering, dokumentgranskning, kundservice och upptäckt av bedrägerier kan bli effektivare. Stora ärendevolymer gör små förbättringar värdefulla. Men felaktiga beslut och bristande dataskydd kan snabbt äta upp besparingen.
Industri och logistik. Bättre produktionsplanering, kvalitetskontroll och förebyggande underhåll kan minska spill och stillestånd. Atlas Copco, Sandvik och Volvo är exempel på bolag jag skulle undersöka närmare, inte färdiga vinnare. Beviset måste synas i kostnader, leveranser och kassaflöde.
Telekom. Ericsson beskriver redan AI-tillämpningar för effektivare nät och lägre energianvändning. Företaget uppger bland annat 33 procents energibesparing i radioenheter med en viss AI-applikationssvit. Det är bolagets uppgift om en specifik tillämpning, inte en besparing för hela Ericsson. Möjligheten finns både i bättre produkter och effektivare verksamhet.
Digitala tjänster och spelbolag. Kundservice, programutveckling och regelefterlevnad är möjliga användningsområden. Betsson skriver i årsredovisningen för 2025, sidan 74, att AI-stöd används för kvalitetskontroll av kundservice, bland annat av kommunikation kring ansvarsfullt spelande. Det visar faktisk användning, men säger inte hur mycket vinsten kan öka.
Detta är mina kandidater till vidare analys. Att en bransch kan effektiviseras betyder inte att varje bolag blir mer lönsamt. Konsultbolag som säljer timmar kan exempelvis producera snabbare men samtidigt få mindre att fakturera. Och om alla konkurrenter blir effektivare kan kunderna kräva lägre priser.
Vem får behålla vinsten?
Här finns min största invändning: vad händer om företagen blir beroende av ett fåtal AI- och molnleverantörer? När data, arbetsflöden och system väl byggts ihop kan ett leverantörsbyte bli dyrt och besvärligt.
Det är en konkret konkurrensfråga. Brittiska konkurrensmyndigheten CMA redovisade i mars 2026 att dess molnutredning funnit betydande marknadsmakt hos Amazon och Microsoft samt hinder för leverantörsbyten. Myndigheten beskrev också åtgärder från bolagen för att minska vissa hinder. Molntjänster är inte samma sak som hela AI-marknaden, men beroendet är relevant.
Fallande aktiekurser höjer inte automatiskt tjänstepriserna. Min oro är att svagare finansiering och krav på lönsamhet kan öka trycket att ta bättre betalt – och att dålig konkurrens gör det möjligt. Då kan leverantörerna lägga beslag på en stor del av kundernas effektivisering. Öppna lösningar och enklare leverantörsbyten kan verka åt andra hållet.
Jag vill därför se mer än ett AI-löfte i nästa bolagspresentation: växer intäkterna per anställd? Förbättras marginalen efter alla AI-kostnader? Följer kassaflödet med? Och kan bolaget behålla nyttan utan att bli beroende av en enda leverantör?
Jag tror att börsen kan ha sprungit före AI-bolagens vinster. Samtidigt kan den underskatta vad tekniken kan göra för andra företag. Där tänker jag leta: bland dem som kan visa att AI gör deras affär bättre.
Lämna en kommentar