Signal & Brus

🇸🇪 Svenska · 🇬🇧 English · 🇪🇸 Español

Hur kan en person på mindre än två år gå från att nekas svenskt medborgarskap på grund av bristande hederligt levnadssätt till att beviljas det, när skuldsaneringen fortfarande pågår?

Det är frågan Migrationsverket måste kunna besvara efter uppgifterna om Vänsterpartiets riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali.

I mars 2024 avslogs hans ansökan på grund av hur han hanterat sina skulder. Den 20 februari 2026 beviljades han i stället medborgarskap. Enligt Fokus framgår förklaringen till den förändrade bedömningen inte av de offentliga handlingarna. Enligt granskningar har också uppgifter om skuldernas status ifrågasatts.

Vem fattade beslutet?

Jag vill veta vem som handlade ärendet, vem som fattade beslutet och framför allt vilka omständigheter som motiverade den förändrade bedömningen. Beslut måste baseras på lag och sakliga omständigheter – inte personliga sympatier.

Sedan 2023 krävs två personer när Migrationsverket beviljar medborgarskap. Syftet var bland annat att motverka otillåten påverkan, enligt Riksrevisionens granskning. Hur fungerade den kontrollen i just detta ärende?

Tänk om problemet är större

Jag förutsätter att Migrationsverket kan följa upp sina handläggares beslutsmönster. Om en tjänsteman systematiskt favoriserar personer med en viss grupptillhörighet eller politisk anknytning borde det gå att undersöka – men bara genom att jämföra likvärdiga ärenden och kontrollera vilka regler som faktiskt varit tillämpliga.

Det väcker en ännu obehagligare fråga: Skulle en medarbetare som ville dölja en otillbörlig favorisering kunna försöka balansera statistiken genom att neka andra sökande?

Jag påstår inte att detta har hänt i Alis ärende. Det finns inga belägg här för att en handläggare manipulerat statistik eller att andra personer fått felaktiga avslag för att kompensera ett bifall. Men jag vill veta hur Migrationsverket skulle upptäcka det om det inträffade.

Det kan finnas fler som drabbas

Ett medborgarskap som beviljas på felaktiga grunder är allvarligt. Ett medborgarskap som nekas på felaktiga grunder är också allvarligt. Rättssäkerhet handlar om båda sidor.

Därför vill jag se en oberoende granskning av Alis ärende och hur myndigheten kontrollerar avvikande beslutsmönster – inklusive en genomgång av jämförbara ärenden som hanterats av samma handläggare och beslutsfattare. Granskningen måste förstås respektera sekretess och inte utgå från att någon tjänsteman redan gjort sig skyldig till fel.

Fram med besluten och statistiken

Riksrevisionen har tidigare uppmärksammat brister i hanteringen av medborgarskapsärenden. Migrationsverket redovisar också statistik över medborgarskapsbeslut. Men övergripande antal bifall och avslag säger inte om bedömningarna varit rättvisa inom olika ärendegrupper.

Kanske finns det en fullt rimlig juridisk förklaring till att Ali beviljades medborgarskap. I så fall bör myndigheten redovisa den så långt sekretessen tillåter.

Den verkligt stora skandalen vore om detta inte var ett isolerat fall – och om andra människor hade missgynnats utan att någon upptäckt det.

Det är dags att visa hur rättssäkerheten faktiskt fungerar, inte bara försäkra oss om att den gör det.

Källor

• Fokus: Dramatiken kring Mohamed Ali fortsätter
• SVT: Uppgifter om Alis medborgarskap
• Riksrevisionen: Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden
• Migrationsverket: Statistik om svenskt medborgarskap

Illustrationen är AI-genererad.