Fler poliser. Färre lösta brott. Vart tog miljarderna vägen?

Illustration av en polisutredare framför ett växande berg av pärmar och administrativt arbete.

Vi har fått fler polisanställda, större anslag och en polisorganisation som skulle bli effektivare. Ändå klaras färre vardagsbrott upp per anställd. Det börjar låta bekant. I mitt inlägg om sjukvården frågade jag vart miljarderna tog vägen när läkarna fick färre patientmöten. Nu är det polisens tur.

15 uppklarade brott blev 8

Brå har utvärderat satsningen på 10 000 fler polisanställda. Mellan 2016 och 2024 sjönk antalet uppklarade mängdbrott per anställd inom utredningsverksamheten från 15 till 8 om året. Andelen uppklarade mängdbrott sjönk samtidigt från 13 till 11 procent. För stölder, bedrägerier och liknande brott utan direkt möte med gärningspersonen sjönk uppklaringen från 2,7 till 1,8 procent.

Det betyder inte att en utredare bara arbetar med åtta ärenden om året. Måttet gäller uppklarade mängdbrott per anställd i utredningsverksamheten. Men det visar en produktivitetsutveckling som ingen företagsledning hade kunnat vifta bort med en ny organisationsplan.

Nästan dubbla anslag – sämre utväxling

Riksrevisionen konstaterar att polisens anslag nästan fördubblats sedan 2015. Ändå har antalet personuppklarade brott minskat och kostnaden per uppklarat brott ökat kraftigt. I fasta priser steg kostnaden per personuppklarat brott med knappt 72 procent mellan 2015 och 2024.

Under 2025 blev 48 procent av de handlagda brotten direktavskrivna utan utredning, enligt Brå. Alla brott kan inte lösas och alla anmälningar bör inte utredas. Men när nära hälften sorteras bort måste medborgarna få veta vad de växande resurserna faktiskt åstadkommer.

Det finns framgångar. Just därför duger inte ursäkterna.

Polisen har blivit bättre på att klara upp vissa grova våldsbrott. Antalet uppklarade mordförsök ökade från 245 till 463 mellan 2016 och 2024. Det är viktigt och ska erkännas. Gängvåldet har också slukat resurser. Men det förklarar inte varför vanliga brottsoffer ska nöja sig med ett diarienummer. Jag skrev nyligen om fallet där polisen fick konkreta spår men där utredningen ändå inte kom framåt.

Mät polisarbete, inte polisanställningar

Jag tror inte problemet är att svenska poliser är lata. Problemet är ledning, prioriteringar, arbetssätt och en organisation som inte lyckas få ut tillräckligt mycket polisarbete av alla anställda. Det är också vad Riksrevisionens kritik pekar mot.

Vi behöver veta hur många relevanta utredningsåtgärder som görs i tid, hur många brott med användbara spår som faktiskt utreds och vad en uppklaring kostar. Skrota rapporter, möten och interna gränser som inte hjälper en enda utredning framåt. Lägg personal där brotten utreds.

Precis som i vården är svaret inte automatiskt fler miljarder. Vi måste få fler lösta brott för pengarna – inte fler polisanställda per löst brott.

Källor

Brå: Utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda (2026); Riksrevisionen: Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda; Brå: Handlagda brott 2025. Jämförelserna av produktivitet avser olika år och brottskategorier; de visar inte alla polisens uppgifter, exempelvis förebyggande arbete. Bilden är AI-genererad.

Lämna ett svar