Expressen berättar om Kerstin, 68, som efter 43 år i arbetslivet får omkring 15 000 kronor i pension i månaden. Det väcker en större fråga: varför mäter vi pensionsålder främst i hur gammal du är och inte i hur länge du faktiskt har arbetat?
Min utgångspunkt är enkel: den som har arbetat och betalat in till pensionssystemet i exempelvis 40 år bör ha tjänat ihop rätten att gå i pension på fulla villkor.
40 arbetsår borde väga tyngre än födelsedagen
Den som börjar arbeta vid 18 eller 19 års ålder kan ha arbetat i närmare ett halvt sekel när dagens pensionsåldrar nås. Den som utbildar sig länge kommer däremot ut i arbetslivet betydligt senare.
Dessutom finns det ofta en annan skillnad. De som börjar arbeta tidigt finns i stor utsträckning i yrken där kroppen är ett viktigt arbetsredskap. Byggnadsarbetare, undersköterskor, industriarbetare, chaufförer och många andra kan ha ett långt och fysiskt krävande arbetsliv bakom sig.
Att bara titta på födelseåret missar detta. Efter exempelvis 40 års arbete borde man därför ha möjlighet att lämna arbetslivet utan att straffas ekonomiskt för att man började arbeta tidigt.
Pension är uppskjuten lön
Det finns också en viktig princip bakom pensionssystemet som lätt glöms bort: pensionen är inte bara ett bidrag från staten.
Varje år som man arbetar och betalar skatt tjänar man in till den allmänna pensionen. Den sammanlagda pensionsrätten är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, varav 16 procent går till inkomstpension och 2,5 procent till premiepension. Pensionsmyndigheten beskriver här hur intjänandet fungerar.
Det gör kopplingen mellan arbete, inbetalningar och pension viktig. Ett pensionssystem behöver uppfattas som att många års arbete faktiskt lönar sig.
Skilj på intjänad pension och samhällets grundskydd
Pension som tjänats in genom arbete är en sak. Samhällets ekonomiska grundskydd för äldre är en annan.
I dag kan den som haft liten eller ingen arbetsinkomst få garantipension. Den baseras främst på inkomstpensionens storlek, hur länge personen bott i Sverige och civilstånd. För full garantipension krävs normalt 40 bosättningsår i Sverige mellan 16 års ålder och året före rätten till garantipension. Här finns Pensionsmyndighetens regler om garantipension.
Jag tycker att skillnaden mellan grundskydd och intjänad pension borde bli tydligare. Den som arbetat i Sverige i 40 år bör få en pension som tydligt återspeglar detta jämfört med den som aldrig arbetat här. Det ska gälla lika för alla, oavsett om man är född i Sverige eller har invandrat hit.
Det handlar alltså inte om ursprung utan om arbete och inbetalningar.
Tillgångar i andra länder måste räknas på samma sätt
Människor som flyttar till Sverige kan komma från länder där pensionssystemet ser helt annorlunda ut eller där ett fungerande offentligt pensionssystem saknas. Avsaknad av utländsk pension betyder dock inte automatiskt att personen saknar ekonomiska resurser.
Någon kan exempelvis äga en bostad, mark eller andra fastigheter i sitt tidigare hemland. Det kan också finnas sparande eller inkomster från uthyrning.
Vid äldreförsörjningsstöd ska utländska inkomster och tillgångar redan räknas med. Se reglerna för äldreförsörjningsstöd. Garantipension fungerar annorlunda och baseras inte på en allmän prövning av all förmögenhet. Däremot kan inkomstgrundad pension och pension från andra länder minska garantipensionen.
Principen borde vara enkel: den som behöver samhällets behovsprövade grundskydd ska kunna få det, men prövningen ska bygga på personens verkliga ekonomiska situation – inte bara på de tillgångar och inkomster som råkar vara enklast för svenska myndigheter att se. Här måste man göra grundliga kontroller även mot tillgångar i andra länder.
En svenskfödd pensionär med pengar på banken eller andra redovisade tillgångar ska inte behandlas annorlunda än en utrikes född pensionär med motsvarande tillgångar i ett annat land. Samma regler och samma krav på att redovisa sin ekonomi bör gälla, oavsett var tillgångarna finns. Skillnaden är att tillgångar i Sverige normalt är lättare att kontrollera genom exempelvis Lantmäteriets fastighetsregister och Bolagsverkets register över verkliga huvudmän.
Grundskydd ska ge trygghet – ett helt arbetsliv måste ge något mer
Grundskyddets uppgift bör vara att garantera en rimlig levnadsnivå. Den som inte har kunnat tjäna in en egen pension ska inte stå utan tak över huvudet eller mat för dagen.
Men den som har arbetat och betalat in till systemet under 40 år bör rimligen kunna förvänta sig något mer än grundskyddet.
Hur stor skillnaden ska vara vill jag inte sätta någon exakt siffra på. Ska en normal pension efter 40 års arbete ligga 30, 50 eller 100 procent över grundskyddet? Det låter jag vara osagt. Det kräver analys av både statsfinanser och pensionssystem.
Men principen är viktigare än den exakta procentsatsen: det måste finnas en tydlig och märkbar ekonomisk skillnad mellan att ha arbetat och betalat in under ett helt arbetsliv och att leva på samhällets grundskydd.
Annars kommer systemet knappast att uppfattas som rättvist av dem som finansierar det genom årtionden av arbete och pensionsavgifter.
Tre principer för ett mer begripligt pensionssystem
Arbete: Efter exempelvis 40 år i arbetslivet ska man kunna få full intjänad pension utan att behöva vänta på en viss generell pensionsålder. Men självklart kan vi bara räkna år som arbetats i Sverige och som därmed bidragit till det svenska pensionssystemet.
Grundskydd: Den som inte har tjänat in tillräcklig pension ska fortfarande ha ett värdigt ekonomiskt skydd. Behovsprövade stöd ska utgå från personens verkliga ekonomiska situation, inklusive relevanta inkomster och tillgångar utomlands.
Tydlig skillnad: Efter ett helt arbetsliv ska pensionen ge ett märkbart ekonomiskt utrymme utöver grundskyddet. Exakt hur stort det bör vara är en politisk och ekonomisk avvägning, men skillnaden måste vara tillräcklig för att arbete och inbetalningar faktiskt ska märkas även som pensionär.
Det handlar i grunden om legitimitet. Ett pensionssystem måste klara två saker samtidigt: ge ett anständigt skydd åt den som har lite och ge den som arbetat ett helt liv en tydlig utdelning på sina år av arbete och inbetalningar.
Efter 40 års arbete borde man kunna säga: Jag har gjort mina år – och det syns också i pensionen.
Lämna en kommentar