🇸🇪 Svenska · 🇬🇧 English · 🇪🇸 Español
Jag är skeptisk till att köpa aktier i de stora bankerna. De är etablerade, lönsamma och ofta generösa med utdelningar. Men efter de kraftiga kursuppgångarna tycker jag att det finns skäl att fundera över hur hållbara vinsterna är när konkurrensen förändras.
Ett stabilt företag är inte automatiskt en bra investering till varje pris. Och en hög utdelning väger lättare om framtidens marginaler blir lägre.
Kursuppgången är redan här
SEB illustrerar varför jag tvekar. Enligt årsredovisningen för 2025 steg A-aktien från 151,45 till 195,10 kronor under året – nästan 29 procent, exklusive utdelning. Samtidigt sjönk vinsten per aktie från 17,51 till 15,60 kronor. Det säger inte att alla banker är övervärderade, men det visar att kursen kan springa iväg medan vinsten går åt andra hållet.
Konkurrenterna behöver inte ersätta hela banken
Nischbankerna behöver inte ta över hela kundrelationen för att bli ett problem för storbankerna. Det räcker att vinna sparkontot, bolånet eller någon annan lönsam del. Finansinspektionens Bankbarometer visar att storbankerna fortsatte att tappa marknadsandelar på den svenska lånemarknaden under andra halvåret 2025, samtidigt som banksektorns lönsamhet minskade.
Dessutom kommer internationella aktörer som Revolut. Bolaget erbjuder redan sparkonton i SEK för svenska kunder. Min poäng är inte att Revolut alltid har bäst villkor, utan att kunderna får fler alternativ och att konkurrensen allt mindre behöver stanna vid nationsgränsen.
AI kan göra kundernas bekvämlighet mindre lönsam
I dagens marknadsbriefing, den 11 oktober, tog jag upp hur AI-assistenter kan förändra konkurrensen om sparpengarna. Bakgrunden är en analys från Reuters Breakingviews om hur automatiska räntejämförelser kan pressa bankernas vinster.
Många pengar ligger kvar på konton med låg ränta eftersom det är besvärligt att jämföra villkor och flytta dem. Tänk om en AI-assistent bevakar alternativen åt dig, väger in avgifter, bindningstid och insättningsgaranti och hjälper dig att byta när det lönar sig. Fullt automatiska byten är fortfarande ett framtidsscenario, men riktningen är intressant.
För kunden kan det bli bättre ränta. För banken kan det bli dyrare inlåning. Om konkurrensen samtidigt pressar utlåningsräntor och avgifter kan marginalerna klämmas från flera håll. AI i kombination med fler internationella alternativ kan göra det betydligt svårare att tjäna pengar på att kunderna inte orkar jämföra.
Även betalningarna flyttar in i mobilen
Samma förändring syns i betalningarna. Mobilappar och digitala plånböcker gör att vi kan betala och skicka pengar utan att använda den traditionella storbankens egna tjänster. Andra aktörer kan ta över kundkontakten och en del av intäkterna.
Att betala med mobilen betyder visserligen inte att alla banker försvinner ur kedjan. Apple Pay använder exempelvis normalt ett bakomliggande kort, och Swish är bankernas egen lösning. Men banken kan hamna längre från kunden när någon annan äger gränssnittet. ECB beskriver just risken att digitala plånböcker tar både intäkter och kundrelationer från europeiska betaltjänstleverantörer.
Dessutom utvecklas fler direkta konto-till-kontobetalningar som kan minska behovet av vissa mellanhänder. Riksbanken efterlyser fler sådana omedelbara betaltjänster. För mig förstärker det bilden: storbankerna riskerar att möta hårdare konkurrens om såväl sparande och lån som själva betalningarna.
Storbankerna har också fördelar
Å andra sidan kan bankerna bli några av de största vinnarna på effektiviseringar via AI. Jag ser en stor potential i att automatisera delar av kundservice, administration och dokumenthantering och därmed minska personalkostnaderna. Storbankernas skala kan dessutom göra det lättare att fördela investeringarna på många kunder. Men kalkylen måste hålla: besparingarna behöver överstiga kostnaderna för AI-tjänster, integration med befintliga system, säkerhet och mänsklig kontroll. Om teknikleverantörerna tar en stor del av vinsten genom höga avgifter blir förbättringen mindre än den först verkar. De har också stora kundbaser, förtroende och omfattande finansiering. Regler och praktiska hinder gör att banktjänster inte blir gränslösa över en natt.
Men som aktieägare vill jag veta hur mycket av den effektiviseringen banken får behålla när kunderna också blir bättre på att välja. Jag vill inte betala för att dagens lönsamhet ska fortsätta som om konkurrensen stod stilla.
Min skepsis handlar därför om priset och framtidens intjäningsförmåga. Efter kursuppgångarna vill jag ha en tydlig säkerhetsmarginal innan jag köper. Banken kan stå stadigt medan avkastningen för aktieägaren blir betydligt mindre imponerande.
Lämna ett svar