Signal & Brus

🇸🇪 Svenska · 🇬🇧 English · 🇪🇸 Español

25,6 procent i utsatta områden upplever att det inte är accepterat att rösta annorlunda än familj och vänner. Men i övriga Sverige är siffran 14,8 procent. Det kan handla om långt fler människor – och det förtjänar minst lika mycket uppmärksamhet.

I en artikel i Dagens Nyheter uppmärksammas en undersökning från Järvaveckan Research och Indikator Opinion. Enligt den anser 25,6 procent av de tillfrågade i utsatta områden att det inte är accepterat att rösta på ett annat parti än familj, släkt eller vänner. Det är allvarligt. Varje väljare måste få tänka och rösta själv.

Men det som fastnar hos mig är en annan siffra: 14,8 procent i övriga Sverige uppger samma sak. Den befolkningen är mycket större. Därmed kan antalet berörda vara betydligt högre utanför de utsatta områdena, trots att andelen är lägre. Exakt hur många det rör sig om kan man inte räkna ut utan ett tillförlitligt befolkningsunderlag och hänsyn till undersökningens osäkerhet.

Var kommer trycket ifrån?

Vi talar gärna om social kontroll i utsatta områden. Men varför diskuterar vi så sällan den sociala kontroll som kan finnas i vanliga svenska familjer, vänkretsar och arbetsplatser?

En del av förklaringen kan vara den allt hårdare polariseringen. Algoritmer i sociala medier belönar ofta konflikt och starka reaktioner. Vi omges alltmer av människor som tycker som vi själva, medan motståndarnas mest uppskruvade uttalanden får representera hela andra sidan.

Men jag tycker inte att man kan skylla allt på algoritmerna. Politikerna har också ett ansvar. När de förenklar komplicerade frågor till slagord, demoniserar motståndarna och framställer den andra sidan som ett hot mot demokratin, fördummas debatten. Om valet beskrivs som en kamp mellan gott och ont blir det plötsligt också svårare att berätta för familjen eller vännerna att man tänker rösta annorlunda.

Jag misstänker att den som överväger att rösta på Sverigedemokraterna i vissa sociala kretsar känner samma typ av obehag som någon som funderar på Vänsterpartiet i andra. Just därför skulle jag vilja se mer forskning om varifrån trycket kommer och vilka miljöer som präglas av det.

Sociala normer är inte samma sak som tvång

Här måste vi också vara noggranna. Undersökningen skiljer mellan att uppleva att ett annat partival inte accepteras och att själv ha utsatts för påtryckningar. Det senare uppger 8,7 procent i utsatta områden och 4,1 procent i övriga Sverige. Inget av detta är i sig bevis på valfusk.

Även fyra procent av en stor befolkning kan representera väldigt många människor. Borde inte det diskuteras lika intensivt?

Demokratin kräver mer än fria val

Vi ska självklart motverka påtryckningar i utsatta områden. Men vi får inte låta en debatt om förorterna skymma samma slags problem i resten av landet. Den fria rösträtten måste också innebära att man kan tänka själv, byta åsikt och tycka annorlunda än sin omgivning utan att betraktas som förrädare.

Och kanske borde våra politiker börja där: med att sluta behandla människor som tycker annorlunda som fiender.

Källa: Dagens Nyheter, 22 oktober 2026; Järvaveckan Research.

Illustrationen är AI-genererad.